Hotar EU svenska löner?

Hotar EU skyddet för din lön? En arbetsmarknadstvist i Vaxholm har ställt frågan på sin spets. Dagens Arbete ger dig bakgrunden.

(FREDRIK KORNEBÄCK , Dagens Arbete)

En arbetsmarknadstvist i Vaxholm har blivit storpolitik. Fackförbundet Byggnads kräver kollektivavtal med det lettiska företaget Laval un Partneris som bygger en skola. För att tvinga företaget att skriva avtal har Byggnads satt arbetet i blockad, samtidigt som Elektrikerna gått ut i sympatistrejk.

Liknande fackliga aktioner är helt lagliga och genomförs varje vecka i Sverige. Ändå har just den här tvisten väckt enorm uppmärksamhet. Den har bland annat lett till gruff mellan svenska regeringen, som stödjer Byggnads, och lettiska regeringen som befarar att Sverige försöker stoppa lettiska företags fria rörlighet i EU. Den lettiska regeringen vill att EU-kommissionen prövar om Sverige följer EU:s regler.

Det finns en liten möjlighet att frågan på sikt prövas av EG-domstolen. Vissa debattörer hävdar att svenska kollektivavtal kan strida mot EU:s regler. Dagens Arbete förklarar bakgrunden.

Det lettiska företaget hade ett kollektivavtal i Lettland. Räcker inte det?
Nej. Svenska facket anser att svenska avtal gäller i Sverige. Så gott som alla experter anser att facket har rätten på sin sida. Reglerna i det EU-land du arbetar i gäller, enligt något som kallas utstationeringsdirektivet.

Varför är det så viktigt för facket att skriva ett svenskt kollektivavtal?
Det är bara kollektivavtalet som skyddar lönerna för anställda i Sverige. Till skillnad från i många andra länder finns det ingen lag om en lägsta lön. I Sverige får staten heller inte lägga sig i vilka företag som skriver kollektivavtal. Bara facken får och ska tvinga fram avtal, som också ger anställda försäkringar och reglerar arbetstider.

Skulle EU ha något emot att svenska fack skyddar anställdas löner?
Nej. Förmodligen inte. EU får inte lägga sig i fackliga stridsåtgärder. Det är en nationell fråga, enligt Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd. Dessutom finns EU-regeln som säger att samma regler ska gälla alla som arbetar i ett land. Ingen ska diskrimineras för att hon eller han kommer från ett annat EU-land.

Så då finns det ingen risk för EU-kritik mot Sverige?
Experterna svarar olika på den frågan. Enligt Dan Holke och fackets experter finns det ingen risk att Sverige får bannor så länge svenska fack inte ställer högre krav på utländska företag än på svenska.

Vad säger dom som tror att Sverige kan få problem?
EU-regeln om att alla ska behandlas lika utgår från att det finns en minimilön som ser likadan ut över hela landet. Men en sådan minimilön finns inte i Sverige, där bara facken bevakar lönerna. EU vill också att det ska vara lätt för ett utländskt företag att ta reda på värdlandets regler. Om ett företag i god tro tagit reda på att det finns en lägsta lön i avtalen kanske EU tycker att företaget gjort vad som kan krävas. Därför kan det svenska systemet få kritik, enligt arbetsrättsexperterna professor Niklas Bruun och professor emeritus Tore Sigeman.

Varför har inte Byggnads nöjt sig med att företaget i Vaxholm betalar ut minimilönen?
Byggnads anser inte att de hade börjat förhandla om lönen när de startade sin blockad. Facket kräver först ett avtal. Sedan börjar löneförhandlingen. Om facket och företaget inte kommer överens finns en lägsta garanterad lön på 109 kronor. När byggnadsarbetare anställda i Sverige arbetar på svenska ackordsavtal tjänar de mer, i snitt 140 kronor.

Även i Metall är det ytterst få som bara får ut minimilönen. I Teknikavtalet för verkstadsindustrin är den lägsta lönen 74 kronor. Men snittlönen i verkstadsindustrin är 113 kronor.

Kan det vara diskriminering av utländska arbetare att bara betala ut minimilön?
Det anser svenska facket. I alla fall om det sätts i system att utländska arbetare oftare än svenska bara får minimilön. Det skulle också kunna strida mot EU:s regler. Fast då är det arbetstagarna, inte företagen, som diskrimineras.

När får vi veta om EU kritiserar Sverige?
Det kan ta lång tid. Det troliga tycks vara att EU inte blandar sig i Vaxholmstvisten eller de svenska kollektivavtalen. En företrädare för kommissionen har i ett något tvetydigt uttalande till fackens Brysselkontor sagt att arbetskonflikter inte är en EU-fråga. Om kommissionen ändå skulle pröva frågan i EG-domstolen kan det ta flera år. Skulle Sverige få kritik är det inte troligt att EU förbjuder svenska fack att strida för avtal, så länge det handlar om att få till en lägsta lönenivå.

Har allt det här med det där tjänstedirektivet att göra?
Nej. Ett färdigt tjänstedirektiv dröjer också flera år. Om det förslag som finns i dag skulle gått igenom kunde det blivit enklare att dumpa löner. Huvudregeln i det nuvarande förslaget till tjänstedirektiv är att ett företag får följa villkoren i sitt hemland. Det finns visserligen ett undantag som hänvisar till EU-regeln om att alla i värdlandet ska ha samma arbetsvillkor. Men kritikerna tycker att undantaget varit för svagt skrivet. Därför ska direktivet skrivas om.

Påverkas även anställda i svenska industrin av de här turerna?
Ja. Metall har varit indraget i flera tvister med utländska företag. Ibland har utländska företag vägrat teckna avtal. Ibland har de brutit mot avtal.

I flera fall har utländska företag blivit medlemmar i den svenska arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Då säger arbetsgivarna att kollektivavtalet gäller och att det räcker att betala ut minimilönen. Metall håller inte med. Men det är inte säkert att facket har rätten på sin sida. Metall förhandlar med arbetsgivarna om att få skriva speciella hängavtal med utländska företag som kommer till Sverige.

Skulle det hjälpt med såna där övergångsregler?
Nej. Övergångsregler skulle inte ha skyddat mot de fall av misstänkt lönedumpning facken dragits in i under hösten. Övergångsregler skulle ha tvingat till exempel en polsk metallare som tar jobb på ett svenskt företag att söka arbetstillstånd. Övergångsregler skulle inte ha förbjudit företag från andra EU-länder att komma hit med sina anställda och utföra arbeten. Därför har LO aldrig krävt övergångsregler för arbetskraft. Facket vill däremot ha bättre möjligheter att bevaka att löner enligt avtal betalas ut. Det utreds nu av regeringen.

Heismontørenes Fagforening, Brugt.14, 0186 Oslo, tlf.: 22-174550, faks: 22-174553,
e-post: heis@heis.no, www.heis.no