Strid om kollektivavtal inget för EG-domstolen

EG-domstolen kommer inte att testa de svenska kollektivavtalen. Det är Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, så gott som säker på.

(FREDRIK KORNEBÄCK, Dagens Arbete)

Debattens vågor går höga efter Byggnads blockad av ett bygge i Vaxholm, där ett lettiskt företag inte vill teckna kollektivavtal. För att bringa klarhet i debatten kallade LO till presskonferens. Den klargjorde i alla fall en sak. Sveriges arbetsmarknadsexperter är oeniga på många punkter.

Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd försäkrade på presskonferensen att han skulle hålla sig i från politiska uttalanden och hålla sig till vad han vet. En sak är han så gott som säker på. EG-domstolen kommer inte att pröva om facket har rätt att ta till stridsåtgärder. Det är helt klart reglerat som en nationell fråga, enligt Holke.

- EU har ingen behörighet att reglera rätten till stridsåtgärder. Ett fack utan avtal har alltid rätt att ta till stridsåtgärder i Sverige.

Dan Holke betvivlar också starkt att EG-domstolen kommer att pröva om Sverige diskriminerar utländska företag för att facket kräver kollektivavtal.

Innan EG-domstolen prövar kollektivavtalen måste det först och främst finnas ett avtal att testa. I Vaxholm finns ännu inget avtal. Om eller när det blir ett avtal finns det bara två sätt som skulle få det att hamna i EG-domstolen.

Det ena är att Arbetsdomstolen ber EG-domstolen om råd i en pågående förhandling. Det andra är att EU-kommissionen stämmer Sverige. Det betvivlar Dan Holke mycket starkt att kommissionen kommer att ha anledning att göra. Helt enkelt eftersom facket behandlar både svenska och utländska företag likadant.

- Man måste visa att Sverige i snitt behandlar utländska företag sämre än svenska. Det gör vi inte. Vi ställer exakt samma krav på de utländska företagen som på de svenska.

- Om däremot utländska arbetstagare alltid får sämre lön än svenska, då kan det vara diskriminering.

Experternas åsikter går isär. Häromdagen hävdade Niklas Bruun, professor i EU-arbetsrätt, att kommissionen skulle kunna kritisera fackets strid i Vaxholm. Han grundade det på att facket inte nöjer sig med avtalets minimilön. Dan Holke köper inte heller det resonemanget.

- I andra länder kan staten tvinga på företag kollektivavtal. Det är prövat och godkänt. Och att staten tvingar är en starkare åtgärd än att bara facket försöker tvinga fram ett kollektivavtal.

Dan Holke och LO:s utredare Ingemar Göransson klargjorde också hur förhandlingarna mellan Byggnads och det lettiska företaget gått till. Trots uppgifter om motsatsen anser facket inte att parterna över huvud taget förhandlat om några löner.

När Byggnads förhandlar skriver de först ett avtal. Det innebär att det blir fredsplikt där facket inte får strejka. Först därefter börjar förhandlingen om priset på arbetet. Vanligen kräver Byggnads att lönen ska betalas som ackord. Om parterna inte kommer överens finns en lägsta tidlön på 109 kronor som betalas ut.

Men om ett företag ensidigt betalar ut den lägsta lönen, kan Byggnads ta företaget till Arbetsdomstolen, om facket anser att det går att visa att arbetet hade kunnat lönesättas på annat sätt.

Dan Holke kan ändå se situationer där svenska facket skulle kunna bli anklagat för diskriminering av EG-domstolen.

- Ja. Om ett företag till exempel har en försäkring hemma och vi skulle tvinga företaget att ta en likadan försäkring. Men det är inte vad vi är ute efter. Företagen ska behandlas lika. Om utländska företag gör ett bättre jobb än svenska får vi finna oss i det.

Heismontørenes Fagforening, Brugt.14, 0186 Oslo, tlf.: 22-174550, faks: 22-174553,
e-post: heis@heis.no, www.heis.no